Till nyhetslistan

images2.jpg

Dagens predikan, Maria bebådelsedag

22.3.2020 06.44

Luk. 1:39-45

Några dagar efteråt gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. Hon ropade med hög röst: ”Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig att min herres mor kommer till mig? När mina öron hörde din hälsning sparkade barnet till i mig av fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse.”

Kära syster, käre bror –

Det här är det mest udda brev jag har skrivit.

Detta är den mest udda predikan jag skrivit.

Först var det meningen att du skulle sitta i bänken med Ingå marthorna och jag skulle  stå i predikstolen.

Sedan blev tanken att du skulle lyssna hemma och jag skulle sitta vid altaret och predika inför en tom kyrka.

Och nu blev det så här. Du är hemma, och läser mitt brev som jag skrivit hemma på prostgården.

Men i min förvirrning kom jag att tänka på Paulus. Han var ju en brevskrivare, han också. Fast mest dikterade han sina brev. Men resultatet var det samma. Guds ord och Paulus´ tankar nådde fram till hans vänner. Vänner reagerade, diskuterade, svarade, agerade. Så ett brev är egentligen helt i linje med Kristen predikotradition.

Kristendomen har alltid visat en unik förmåga att anpassa sig till världen den lever i, tala på ett sätt folk förstår, använda det media som folket använder. Paulus med sina brev och sina resor. Jesus med sina vandringar och nära bemötanden. Och förstås dagens person, Maria med sina nätverk.  

Vi kan tänka oss situationen Maria befinner sig i idag, på bebådelsedagen.Vi kan leva oss in i hennes förvåning, rädsla och sedan, så småningom, förvissning och förundran. Vi förstår varför hon ändå några dagar senare söker stöd hos sin äldre syssling Elisabet. Vid märkliga händelser behöver vi varandra.

I Elisabets trygga hem fick den unga Maria all omsorg hon behövde – och mycket mer. Hon fick bekräftelse för det budskap ängeln hade kommit med. Hon förstod vad hennes livs mening skall bli. Hon upplevde sin första dag som Guds föderska, theotokos, allas vår mor.

Vi har här och nu blivit grundligt skakade i vår tillvaro. Du sitter kanske i karantän. Byn är öde. Kyrkorna står tomma. Framtiden är osäker. Oron för egen och de närmastes hälsa gnagar. Livet, ja, hela jorden känns konstig och annorlunda.

Då kan vi följa Marias exempel. Söka oss till varandra. Det kan vi göra på många sätt. Låt oss alltså sluta tala om”social distans”, för det finns inte. Vi har många sätt att bygga broar över den fysiska distansen. Vi kan nu inte i vår ångest rusa till varandra, som Maria skyndade till Elisabet, men vi har allt från telefon till skype, från en gemensam promenad med behörig distans till gammaldags brev, som detta. Vi kan be, erbjuda och ta emot hjälp på Marias och Elisabets vis. Och sedan har vi bön, för och med varandra – en kommunikation vi lätt underskattar.

Må denna märkliga tid bli för dig som besöket hos Elisabet blev för Maria: En tid som efter de första omtumlande dagarna öppnar tankar och insikter du aldrig hade kommit på i vardagens stress eller lunk. Gud talar inte till oss bara via änglabesök. Han talar till oss genom varandra, genom sitt ord, genom tystnad, genom inlevelse.

Låt oss alltså leva tryggt vidare – som Paulus avslutade sitt brev - i förvissningen om Jesu Kristi kärlek, Guds faderskärlek och den Helige Andes delaktighet i våra liv. 

Hilkka Olkinuora

din granne, martha, prost